Inte min dag..

Drar inte jämt med en sköterska däruppe! För det första undrade hon vad jag var för sorts mamma som inte ens kunde hålla mitt barn när de ska sticka henne och tömma henne på blod.. "Orkar du inte?"  ........ Alltså vad ska man ens svara, de är fullt medvetna om att jag hållit på att svimma de gånger jag försökt stå där under tiden så de VET att jag inte är med under de momentet.
"Men hur har du tänkt vända då?" Ställde mig tjurigt upp och gick fram för att vara med att vända som vanligt.
Hon tyckte vi skulle börja med att "lirka" av transkutanmätar-tejpgrejerna först. Hon slet av dem så hon fick ont och har nu sår där. Mitt tålamod hade nåt sin gräns och en annan sköterska bad mig gå ut och ta lite luft. Jag blev så vansinnigt arg!
Tror tyvärr min ilska gick ut lite över de sköterskorna som avlösta de andra.
Gick upp efter att ha både vädrat på mig och ätit. Trodde jag var helt lugn igen men när jag kommer in möts jag av att saturationen blinkar på 67, syrgasen på 76 och förklaringen till varför blev jag snart varse om. "HON LIGGER PÅ RYGG!" En sköterska kom fram och undrade vad som var problemet så jag upprepade mig "HON LIGGER PÅ RYGG!" Hon tittade lite på henne, tittade på skärmen, slog av larmet och höjde syrgasen mera. Nej nu var måttet rågat! Fiskade in en sköterska och sa att jag tänker inte gå med på det här, hon kan inte ligga på rygg och ni har inte ens provat lägga till henne utan ni går bara och vrider på syrgasen!!
"Ojdå! ja men vi kanske ska vända lite på henne?"
Fick igenom min vilja så nu har de kunnat sänka ner syrgasen igen!
Under tiden vi vände henne kom en annan sköterska med nya snuttisar och jag såg lång väg att hon valt rosa och rödvitrandiga, jag kokade upp igen. "Blir det här bra?" I normala fall brukar jag inte bry mig, men nu har jag börjat bli dödsleds på dem! "Nej vet du vad!? Finns det inga andra färger!!?" Hon vände utan ett ord och kom smygandes tillbaka med 2st blåa och la på kuvösen.

Jag tror jag är hela världens lilla ovän idag! Morrr!!

I blå snuttisar!